Andlighet KänslaEducation, Själsbitar, andlig tillväxt, andliga gåvor, bejaka själen, hantera sin känslighet, lyckas, misslyckas, personliga egenskaper, själsbitar, utmaningar

Andliga gåvor

Har du hört talas om begreppet andliga gåvor? Om du har det, då vill jag kan berätta att jag har en lite annorlunda syn på andliga gåvor än vad gemene man har. Den kan till och med skilja sig ifrån healers i branschen. När vi arbetar med helande är de andliga gåvorna av större betydelse än vad vi tror.

 
En andlig gåva är personliga egenskaper. Alla människor har personliga egenskaper, så alla människor har en andlig gåva. Utmaningen är att använda dessa personliga egenskaper på sätt som är uppbyggande för oss. 
 

Av någon anledning ser jag de andliga gåvorna i formen av en häst. Det finns många typer av hästar, men om du är hästintresserad så har du troligen upptäckt att de hästar som har ligger i världstoppen, oavsett om det handlar om dressyr eller trav, inte alltid är det enklaste att handskas med. De kräver ofta ett speciellt handlag, tålamod och en stor portion inkännande förmåga. 

 

Vår utmaning är att lära känna oss själv, så att vi kan använda både personlighet och kortkommanden till någonting som är andligt uppbyggande. När vi gör detta, när vi använder hela vår personlighet, då kommer vi in i ett flöde. Flödet genererar ett livselixir, vilket vitaliserar hela vår kropp. Har du hört uttrycket att vi inte kan bränna ut oss när vi är passionerade för det vi gör? Det kommer härifrån. När vi följer vårt hjärta och använder vår energi till sådant vi älskar får vi energi av att arbeta, och livselixiret blir oljan som smörjer hela systemet. 

 

Men även om vi är skapta för något, betyder det inte att det vi ska göra är lätt. Det enda som är lätt, det är sådant som vi redan kan. Så fort vi ska lära oss något nytt, och det ska vi med ojämna mellanrum eftersom vår själ kräver att vi ska lära oss nya saker när vi lärt oss de gamla, så blir vi okunniga nybörjare och tillvägagångssättet blir tungt och svårt. 

 

Utmaningen är att fortsätta testa till vi lyckas. Gång på gång får vi påminna oss att mästaren misslyckats fler gånger än nybörjaren försökt. Vägen till framgång är kantrad av människor som stött på hinder och gett upp. Ofta är personen som gett upp en nära anhörig. Missbrukare lider ofta av förlorade själsbitar. Alkoholister är ofta känsliga själar som inte lärt sig att hantera sin känslighet. Det finns många fler exempel, men dessa är de vanligaste exemplen på oförmåga att använda sin känslighet inom andligheten. 

 
Det finns en sägen. Alla människor får en livsuppgift, alltså något vi är här på jorden för att lära. Men vi väljer denna uppgift utifrån ett tillstånd av fullständig lycka, vilket gör att vi ofta underskattar det arbete som krävs för att lyckas. De föräldrar som inte klarar av sin livsuppgift ger den till sina barn, för barnen att lösa. Och de barn som löser livsuppgiften (löser upp sin släktkarma och frigör sig ifrån destruktiva släktmönster) frigör sig – men också sju generationer framåt och bakåt. De frigör alltså sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn, liksom sina föräldrar och deras farföräldrar. 
 

Att lära sig att hantera sin personlighet är alltså livsviktigt för vår själ. Men detta får vi inte (än) lära oss i skolorna. Det är faktiskt så att det inte är någon som lär ut denna typ av kunskap. Förrän nu. 

 

Jag grundade Känsla – ditt välbefinnande för att jag själv behövde få svar på dessa frågor. Nu håller verksamheten på att ombildas. Den har blivit KänslaEducation. Och det är vad det låter. En utbildning. I känsla. Så att du kan lära dig att hantera sina egna känslor, tämja din egen häst, och bli den du vill vara. Om du frågar mig är detta ett av de viktigaste uppdrag vi har här på jorden. Att lära oss själva att komma till vår rätt och själv bli den förändring vi vill se i världen. Men visst är det en svår uppgift. 

 

Sedan vill jag säga att det inte är helt sant att i inte kan bränna ut oss om vi älskar det vi gör. Vi behöver återhämtning och tid för reflektion, även om arbetet är det roligaste vi vet. När tröttheten tar ut sin rätt har vi redan börjat tappa kraften och flödet. Dessutom kan det vara kostsamt att endast hänge sig åt sin passion. Om vi lägger 110% på jobbet och 5% på familjen, då kommer vi att behöva utföra arbetet ensam. Och ni vet vad de säger. Vill du gå snabbt, gå ensam. Vill du gå långt, gå tillsammans. 

 

Att följa vårt hjärta och ta vara på våra inre kvalitéer handlar sällan om att bara göra en sak. Det handlar om balans. Måttfullhet. Omtänksamhet. Närvaro. Och kärlek. Potentialen inom oss behöver nämligen inte vara en prestation. Det kan lika gärna handla om att vara en snäll person, som kan vara snäll och godhjärtad utan att bli utnyttjad. Eller vara en god lyssnare som också blir lyssnad på. De mjuka faktorerna är svårare att sätta ordet på, men de är murbruket mellan de påtagligt logiska byggstenarna. Det är dags att bjuda in och återskapa de mjuka faktorerna igen. Det är dags att börja använda våra andliga gåvor.