Den hållbara människan absorbera andras energier, egentid, energikänslig, energimässig skada, introvert, känslighet, meditation, reiki, ta in andras energier

En värdefull lugn stund

Hur viktig är egentid för dig? För mig är den jätteviktig. Jag gillar folk, men jag är en introvert person. Jag högvärderar min skrivtid, vilken är min tid att känna och tänka efter. Att få skriva ensam, i lugn och ro med en kaffekopp är det skönaste jag vet. Liksom att ge Reiki och meditera. Ja, det stämmer. Mina favoritsysselsättningar involverar att sitta helt still. Att jag gillar att läsa och se en härlig film (men det hinner jag väldigt sällan nu för tiden) bekräftar detta.
 
Helst ska luften runt mig också stå still. Att Reika mig själv inomhus ger energi. Att Reika mig själv utomhus tar energi. Jag ser framemot den dag jag kan säga som de flesta andra: jag tankar energi i naturen. För mig innehåller naturen så många vibrationer och intryck att den är stimulerande, och inte avkopplande. 
 
 
Många energikänsliga upplever samma sak. Att vara bland människor kräver (mestadels, om det inte handlar om de som har Reiki) mycket energi. När jag är bland andra människor tar jag in dem fullständigt. Jag släpper mig (om det inte är jag som står i centrum som lärare eller terapeut) och absorberar den jag pratar med. Det tar bara några minuter innan jag bytt dialekt och börjat härma den jag pratar med, vilket både en och två gånger har fått folk att reagera och undra var jag egentligen kommer ifrån då jag har en så märklig dialekt!
 
Jag mår bäst när jag får umgås med människor på ett djupt plan. Om det är mycket folk som kommer och går runt mig känner jag mig uppriven. Och då inte uppriven som arg och ledsen, utan bokstavligt som om jag trasats sönder. Jag har börjat förstå att vissa människor istället får energi av varandra, och då vill de ha det ruschigt runt sig. Själv behöver jag meditera innan och efter event med mycket folk för att samla mig själv, så att den energimässiga skadan inte blir alltför stor. Att vara trött och ge mig in i folksamlingar är detsamma som att bädda för energimässig katastrof. 
 
Nu för tiden har jag hittat en jättefin balans, så jag får mina behov tillfredsställda nästan varje dag. Min man är på många sätt likadan, så vi ger oss ofta eget utrymme och tid att bara vara. 
 
Är du energikänslig? Hur har du lärt sig att hantera din känslighet? Kommentera gärna! 
 
#1 - - Anonym:

Men så bra att jag inte är ensam om naturkänslan! Naturen ÄR energi, rörelse, flöden, inte direkt lugn för mig också.
Och alldeles igår insåg jag samma sak; jag är en social ensamvarg som behöver min ensamhet mellan varven, för att fullt ut kunna njuta av vänner och umgänge emellanåt!
Kramar från Pia

Svar: Det känns nästan som en svordom, att säga att naturen inte ger en inre lugn... Eller åtminstone inte samma inre lugn som Reiki och meditation ger. Men så är det garanterat för en hel del. Hörde en kvinna som flydde landet för att bo i stan. Det tyckte hon var mycket lugnare! Så det är olika för olika personer, och även i olika faser av livet...
Anna-Sofia

#2 - - Beatrice:

Under några år har jag byggt upp en glaskupa av fantasi där bara jag bor och här tillgång till. Utanför finns murar som ingen får komma in i. Detta har hjälpt mig massor. Brukar tänka på min glas kupa och kan på så vis hämta ny krafter och energier. Bort ifrån de hårda samhället, stress och oro/ångest. Bara få vara. Hämta nya krafter.

Svar: Vilken skön och behaglig tanke. Att sätta upp glaskupan så att du får eget utrymme. Härligt att du hittat en teknik som fungerar!
Anna-Sofia