Grundarens vardag Det man övar blir man bra på, Grit, Rich dad, belöning, good to great, utveckla svagheter, utveckling, världsklass, övervinna rädslor

Utveckla svagheter för att få det man drömmer om

Har ditt liv blivit exakt som du hade föreställt dig det? Det har inte mitt. Det har många gånger överträffat mina vildaste fantasier. Men det jag fått... Det har alltid varit det jag alltid velat ha. Innerst inne. Men visst har jag fått erfara några bistra sanningar längs vägen...
 
 
Jag var exempelvis en glidare i skolan. Jag hade hyfftat lätt för mig, och speciellt på mellanstadiet hade jag ingen runt mig som pushade mig till att försöka mer och bättre. Istället var vi ett gäng som jämförde hur många poäng vi fick på proven om vi inte övade. Jag tror visserligen att vissa av mina kamrater fuskade, och läste lite hemma i alla fall. Men tillvägagångssättet gjorde att jag inte kämpade särskilt hårt. Det blev bättre på högstadiet, där det fanns några i klassen som var väldigt flitiga och deras engagemang smittade av dig. Och det blev ännu bättre på gymnasiet. Av klasskompisarna har jag sett att två blivit läkare, en blivit arkitekt och en har blivit sekreterare för miljöpartiet, så där fanns både driv och engagemang. Och det smittade av sig. 
 
När jag startade min verksamhet och började med Reiki gjorde jag det för min egen skull. Men start började en längtan växa. Jag ville ha fantastiska behandlingar. I världsklass. Det vara bara det att jag inte visste hur en företagare behöver vara för att vara i världsklass. Jag kunde få till en VG-nivå, för det var så flitig och ordentlig som jag var. Men den där MVG-nivån, den lyste med sin frånvaro. Inte för att jag inte hade talang. Inte för att jag inte ville. Utan för att jag var otränad i att ge det där lilla extra. 
 
Livet hörde min längtan och började skicka ledtrådar till mig. Då jag är en läsande person så brukar ledtrådarna ofta bestå av en bok. 
 
 
 
Först ramlade jag över Rich man Poor man av Robert Kiyosaki, som handlar om mindset och hur stor skillnad de gör Sedan köpte jag fortsättningen. Innan du säger upp dig: Vad varje entreprenör bör veta för att lyckas med sitt företag som Kiyosaki skrev tillsammans med Sharon Lechter. Den är lite rå, men uppfriskande ärlig. Jag vet många företagare, speciellt inom den andliga världen, som faktiskt inte är intresserade av att bedriva affärsverksamhet på den nivå som denna bok beskriver. De vill vara egenföretagare och rå om sig själv, med fullständig frihet åt alla håll. Men för mig var boken mycket värdefull. 
 
 
Därefter kom From good to great -  hur vanliga företag tar klivet till världsklass av Jim Collins, som handlar om vad som är viktigt i en affärsrörelse. Det var speciellt ett skifte som var betydelsefullt för mig. En polett som föll ned genom denna bok. Men det är något som faktiskt inte stod i boken, Fram till denna punkt hade jag trott att alla gjorde allt för att bli så bra som möjligt. Här upptäckte jag att så inte var fallet. Vissa nöjer sig med att vara ok, och det är tillräckligt för dem. Och, det är faktiskt den stora massan som väljer att stanna där. Så, om jag driver mot något storartat och tror att alla andra gör det också, då kommer jag att bli besviken. För de gör faktiskt inte det. Bra är faktiskt tillräckligt bra. Om något överhuvudtagat funkar, då är det good enough. Även om jag vill ha något som är snäppet bättre än så... 
 
 
 
Sista året har boken som jag tankat kraft från varit Grit - The power of passion och perseverance. Den har varit nyttig för mig på så otroligt många sätt. Den handlar om engagemang och att medvetet träna på sådant som intresserar en. 
 
Vilka är då de bistra sanningarna jag fått erfara:
Jo, jag har haft fel mindset
Jag har inte vetat vad som är kärnan i verksamheten (det har tagit mig pinsamt lång tid att upptäcka det som är uppenbart för alla andra)
Jag har inte vetat mina egna begränsningar
Och jag har varit otränad, slö, ofokuserad och omedveten
 
Jag kan komma med en lång lista med alla rädslor som jag behövt övervinna för att hitta lösningar, men det kan vi ju ta i ett senare inlägg... 
 
Belöningen däremot, den har varit mer än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. De senaste dagarna har antalet vägledningar på distans fullkomligt rasat in. Det har handlat om strax över 45 stycken. Det har tagit mig två dagar att gå igenom dem, och jag är inte klar än. 
 
Men att jag kan hjälpa så många människor. Att jag kan finnas där som stöd i förändringsprocesser, både fysiska och andliga. Att jag kan visa dem vad som fungerar och ge dem stöd i hur de ska hitta svaret i sig själv. Det är för mig den största gåva jag någonsin kunnat uppleva.
 
 
Det här bara en av feedbacken som jag fått:
Vilken gåva Du har och ÄR! Så spot on! Jag behövde detta! 
 
Att jag behövt arbeta i tretton år för att komma dit jag är idag. Och då snackar vi med en arbetsbörda som mer eller mindre kan beskrivas som dubbla arbeten och heltidsstudier samtidigt. Det är liksom inget unikt. Alla som vill vara storartade i sitt arbete jobbar hårt. Jag kunde lika gärna ha varit en forskare eller en konstnär. Engagemanget och arbetet är detsamma. Men områderna är olika, förstås. 
 
Så jag har fått det jag alltid drömt om. Jag kunde inte vara mer tacksam över att universum hjälpt mig på detta fantastiska sätt. Även om det, som det alltid är, varit jag som behövt göra arbetet i slutändan...